I fredags fiskade vi kräftor. Vi började med att gå till sjön som vi brukar och grilla hamburgare. Det var en fin kväll. Det är roligt att kunna vara tillsammans både gammal och ung. När skymningen kom la vi ut bete i kräftburarna. Det går nästan med vilket bete som helst. Kräftorna gillar varm korv också men vi betade med fisk. Det blev lite kyligt senare på kvällen. Tvillingsyrran Sylvie och jag nöjde oss med grillningen och vände hemåt. De andra vittjade ett par gånger på natten. De fick ett hundratal kräftor. På lördagsmorgonen kokade Ingela min dotter kräftorna som hon brukade. På kvällen dukade vi upp till fest hos Elisabeths. Per och Elisabeth har hela nedervåningen på den gamla ladan färdig och inredd. Så där finns det plats för många. Vi hade knytis så förutom kräftorna åt vi goda pajer och ost. Vi hade köpt lite goda vita viner till kräftorna. Det är verkligen skillnad på svenska kräftor och dom som kommer från t.ex Turkiet. Kräftorna som vi fiskar i Gullsmorasjön är verkligen aptitliga.  Vi var tolv vid bordet barn och barnbarn, Björn och hans Maria, Pers tvillingbror Erik och Lukas och Mikaelas sambo Andreas. Vi skojar och glammar och sjunger mycket. En trevlig fest blev det.

När jag var liten fanns det flodkräftor hur mycket som helst. Jag minns att min syster och jag fick vara med och fiska kräftor med vår morfar Erik. Vi gick i strandkanten och plockade. Sen kom pesten och nu har vi bara inplanterade kräftor.

I går började tranorna att samla ihops sig. Jag hörde deras höga läten.Det är alltid lika vemodigt när man ser fåglarna i stora formationer flyga iväg.

Lite poesi: VAR GLAD, SOM SPARVEN KVITTRAR OCKSÅ EN MULEN DAG.FÖR ILSKA ALLT FÖRBITTRAR, MEN GLÄDJE GER BEHAG.

Hej från Bloggtanten Inger.   Ni ska ha en fin höst hoppas jag.

I min förra blogg berättade jag om att min tvillingsyster Sylvie ocj jag började i skolan 1940, sex år gamla. Vi fick inga smörgåsar. De fick vi ta med hemifrån. Men vi fick en liten flaska mjölk. Jag tyckte det var jätteläskigt att ta bort kapsylen, därunder gömde sig en stor klump grädde, usch. Jag försökte pilla bort den och gömma den så gott jag kunde. Vilka minnen jag har. Jag tänker också på alla fina skolplanscher som fanns med under min skoltid. De illustrerade verkligen på ett bra sätt både blommor och djur. Kofamiljen på bilden köpte jag i småskolan när den skulle byggas om på 60-talet. Jag har flera skolplanscher i mitt lilla museeum på blommor, djur och en fin bild från ett skomakeri. Dessa bilder togs bort under min lärartid. Jag tycker att det skulle vara roligt att visa sådana bilder än idag. Barnen hade ju kunnat prata och skriva och lära sig vad hela kofamiljen heter. Det är viktigt att barnen får berätta för varandra och inte bara sitta och titta i paddan. Jag har också kvar en liten bokstavslåda av papp. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var roligt att lägga och skriva ord. I religion hade vi bilder som vi fick klistra upp i en bok när fröken hade läst högt. I trean fick vi börja i Segeltorps skola.

Lite poesi:jAG ÖNSKAR JAG VORE EN LITEN,LITEN MUS.SOM FICK EN EGEN LITEN VRÅ UTI DITT HJÄRTAS HUS.

Kramar från Bloggtanten 83 år