I början på 30-talet åkte mamma Märta, mormor Cecilia, morfar Erik och morbror Sven runt om i Sörmland för att hitta ett lantställe. Morbror Sven hade bil. De bodde i Snättringe som hör till Huddinge. De fick reda på att Guldsmedsmora var till salu. Gården låg vackert vid sjön Ynglingen. Nu står det på kartorna Gullsmorasjön. De ägde inte gården så länge för det var svårt att hitta en arrendator som brukade jorden. Det fanns mycket mark som tillhörde gården. Ett stort stycke fanns på andra sidan sjön som hette Ynglingsmoängen. Namnet kom ju av att platsen låg vid sjön som då hette Ynglingen. Ynglingen stod i förbindelse med den stora sjön Yngern genom en liten kanal. Den kallas Ånders å.Morfar med familj byggde en stuga där. Mamma tyckte inte om namnet Ynglingsmoängen. Hon tyckte det lät som Ynglingsmojängen. Platsen döpte hon om till Trollhagen. Min tvillingsyster och jag föddes 1934 så vi var sex månader när vi kom till Trollhagen. Namnet passar väldigt bra för platsen är verkligen trolsk. Det finns en naturlig vattenkälla där det hämtades dricksvatten. Min syster och jag tyckte mycket om att gå dit men inte ensamma. Vi trodde trollen bodde där i hasselsnåren. Det berättades många sagor för oss. Trollhagen sträckte sig ända ner till sjön. Där badade vi och metade och fiskade kräftor. På kvällarna dansade dimmorna och  mamma berättade om älvorna.  Hon berättade också att Guldsmedsmoras kor betade utanför stugan.När de hade hängt upp tvätt så kalasade korna på  både kalsonger och strumpor. Den röda stugan på bilden är Trollhagen. Den byggde morfar med familj.När vi besökte de som bodde där, det var på 90-talet höll de på att reparera väggarna. Då fick vi se namnen på Sven och hans kompis Martin. De hade ju hjälpt till med bygget. Det är roligt att stugan finns kvar. Fortsättning följer om flytten till Lövvreten 1939.

Lev väl och ta vara på er Kram från bloggtanten Inger.